Sverige har en allt åldrande befolkning samtidigt som vi ligger väldigt lågt i antal vårdplatser per invånare.
Dom sista åren av vårt liv konsumerar dom flesta en väldigt stor andel av sin "livsdos" vård och sjukvård.
Enkel ekvation , eller hur?
Och varje sommar är det likadant ( eftersom det urakuta panoramat inte skiljer sig särskilt våldsamt över året med undantag av halkfrakturerna) : hoppsan hejsan 90-åringarna klarar sig inte hos underbemannande "Nisses Pizza och Care" och skickas in , hoppsan hejsan blindtarmar, gallor, sårskador, yrsel, hjärtinfarkt tar inte semester. Och så blir det krisläge i akutsjukvården ( samtidigt som X miljarder ägnades åt att bygga ett par hundra meter spårväg innan prinsessbröllopet , det var övertid dygnet runt där, samtidgit som nya karolinska verkar vara beställt av nån oljeshejk som bara skriver på notan) .
Till skillnad från en del andra verksamheter så "kniven på strupen läge" inte bra för sjukvård. Allt blir ineffektivt. Sannolikt kostar det mindre att ha fler vårdplatser från början än att administrera bristen på dom genom att ha massa utredningar om lean production och allt annat jadda jadda.
Göran Hägglund har nyligen tagit upp ett gammalt socialdemokratiskt förslag om max fyra timmars väntetid på akuten.
Fullständigt vansinnigt förslag.
På en akutmottagning har man ingen som helst kontroll över vem som söker för vad och på vilken tidpunkt på dygnet.
Och man måste prioritera beroende på hur sjuk någon är, man kan inte tillämpa ett kösystem som inte tar hänsyn till vårdbehovet. För att identifiera vårdbehov använder man sig numera av olika sållningsinstrument, s k triage. Personligen tror jag det är värdelöst på annat än väldigt stora akuter som SöS , men det är en annan femma.
"Jag har väntat fyra timmar för bedömning av min icke-akuta åkomma jag måste få träffa doktorn nu."
" tyvärr vi fick precis in en stor hjärtinfarkt och doktorn står och gör hjärtlungräddning"
"aha, hur lång tid tar det då?"
Kan man vänta fyra timmar så kan man i princip gå till sin vårdcentral för en första bedömning. Vissa undantag finns förstås, särskilt inom akut ortopedi ( misstänkta frakturer behöver akutröntgas vilket ofta är svårt via vårdcentral) .
Dessutom känner en bra distriktsläkare sina patienter och kan med hjälp av den kännedomen göra en bra bedömning av om fru Petterson är jättedålig eller lider av det gamla vanliga ,d v s sina grundsjukdomar . Vice versa det finns patienter som blir kanonsjuka med jämna mellanrum och behöver läggas in , och känner man dom så ser man till att dom blir inlagda även om prover etc på akuten inte verkar visa allvarlig sjukdom just då.
Och varför inte ha avdelningar där distriktsläkare och geriatriker kan lägga in "allmän skruttighet till följd av ålder" direkt.
Geriatriska vårdavdelningar ligger ofta på annan plats än sjukhusen i Stockholm. Men kan inte söka dit direkt som patient. Istället måste man passera vanliga akuten. Undantag finns och det fungerar ganska bra vad jag förstår.
Typiskt allmän demagogi från politiken och tjänstemännen: istället för att analysera de verkliga problemen ( fel sökflöden, för lite vårdplatser, fel kompetens och arbetssätt på akutens golv) så utreder man massa trollerilösningar och kommer med löften som kommer göra arbetssituationen på akuterna sämre = ännu värre för patienterna.
Hägglund är en charlatan quad erad demonstratum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar