Det har skapats en ny religion i svensk sjukvårdspolitik. Tillgänglighetens Gud vi alla ska prisa. Den Sköna Filippa vi tillbedja som kommit med tillgänglighetens budskap till oss hedna vårdanställda . Vad vore vi utan detta? Vi skulle ju ha låtit alla människor dö innan detta ljus spreds över landet ( nåja , endast Stockholm har ju gått så här långt i dyrkandet många andra blåa landsting är mer sansade i just den här delen)
Vad är tillgänglighetens evangelium?
1. Jo att det är kunden ( = patienten för er efterblivna) som ska avgöra när, var , hur , varfr och på vilken nivå ett problem som kunden har definierat som medicinskt ska behandlas av sjukvården.
Eller som landstingsrådet Lundqvist (M) sa i en debatt "Det är väl bra om the worried well ( = de oroade friska) får komma och kolla sitt kolesterolvärde när de passar dom". Detta är inte sjukvård, det är opportunistisk screening av friska.
Vetenskapligt läge för dummies: en stor del av befolkningen i västvärlden har kolesterolvärden som ligger för högt. huruvida det ska behandlas eller ej avgörs av sammanvägd sjuklighet och riskprofil för hjärtkärlsjukdom. Man behandlar inte värdet i sig och det är föga kostnadseffektivt att behandla alla i övrigt friska 50-åringar med kolesterolsänkande medicin. Det finns behandlingsrekommendationer och vårdprogram kring sånt här.
Långt ifrån alla medborgare/kunder/patienter är medvetna om vilka eventuella hälsorisker som kan vara värda att kontrollera innan verklig sjukdom har etablerats som följd av oupptäckta riskfaktorer .
Patient A kommer att kräva kolesterolprover årligen, patient B kommer upptäcka sitt höga kolesterol efter hjärtinfarkten ( där kolesterolet bidrog men aldrig till 100%). Patient B kommer inte att identifieras i ett sjukvårdssystem som sitter på mottagningar och väntar på enkla besök där friska definierar vårdbehovet.
( Det sker en hemskt massa hälsokontroller för den krympande andel av befolkningen som har företagshälsovård. Den medicinska nyttan av det kontra kostnader torde vara högst diskutabelt, t e x tas massa PSA-prover tvärs emot rådande rekommendationer)
2. Tillgänglighetens evangelium är också att alla ska kunna gå till doktorn med vilken åkomma som helst. Jag har sett skavsår, småfinnar, förkylning på första dagen och en mängd andra sjuksköterskebesök komma som akuta-måste-till-doktorn-idag besök. Varje sånt besök innebär fel vårdnivå ( sköterskor är bättre utbildade på mindre sår och egenvårdsråd än läkare) , fel empati ( chansen är större att läkaren blir irriterad än förstår patientens enorma problem, sköterskor är bättre på sånt) samt att den läkarresursen blir upptagen = dom sjuka får färre tider.
3. Behov, tillgänglighet och kvalité är aldrig samma sak i en verksamhet som sjukvård.
4. Ekonomiska modellen med pengar per besök istället för listning innebär sämre service för genomsnittspatienten. Varför det? Därför att läkarna måste ha många snabba enkla besök eftersom den tid man inte har patient på rummet finansieras ( vilket sjukt ord) av de många enkla besöken. Konsekvens för patienten ? Finns ingen tid att ringa upp, följa upp på annat sätt än besök , fixa recept och så vidare. Vill patienten ha min tid får den komma och betala för ett besök, det är den klumpiga ekonomiska konsekvensen av vårdval stockholm.
5. Det är långt ifrån givet att mer sjukvård - hur man än definierar det- skapar mer verklig hälsa hos befolkningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar